2006 - Omega-3 fettsyror & hjärnan.

Om omega3 fettsyror och hjärnan. Ämnen av intresse vid PKU. Utdrag av Ulf Carlsson ur bl a en artikel i ”Medicinsk access” av Dr Haglund i nr7-8 06 med nyheter från medicinska möten om fettsyror samma år.

Det har efterhand i medicinsk vetenskap visat sig att vår s k livsstil är på flera sätt betydelsefull för vår hälsa och för att motverka sjukdom och åldrande. Med livstil förstås vårt levnadsätt med regelbunden och god motion, lämpligt sammansatt näringsriktig kost, stimulerande liv med god läsning, musik, sällskapsliv eller annorlunda uttryckt motion för hjärnan.

Beträffande kosten kan nämnas att den liksom andra omgivningsfaktorer är en sida av vår anpassning som art genom tiotusenden år till vår omgivning. Hastiga förändringar av kosten kan innebära bristfällig anpassning t ex på grund av olämplig sammansättning. Att t ex förädla raser av kor för en mjölkproduktion om 30-40 liter om dagen i stället för 10 kräver som exempel kraftfoder då kornas bete ej är tillräckligt för denna mängd, med olämpliga följder som rubbningar i balansen mellan omega 3 och omega 6 fettsyror, vilket kunde tänkas ha betydelse för sjukdomar eller rubbningar i vår hjärna. Resultatet lär vara viss brist i födans tillgång på omega 3, medan omega 6 lättare tillgodoses i tillräcklig mängd.

Hjärnan är näst fettväven kroppens fettrikaste organ.C:a 60 % av torrvikten (blod och vatten borträknat) består av fett. Omkring 38 % härav består av s k fosfolipider vilka innehåller två fettsyror. 20% av torrvikten utgörs av två fleromättade fettsyror, nämligen DHA (kort-benämning för dokosahexaensyra; 22:6 omega3 )jämte omega 6 fettsyran arakidonsyra ( 20:4 omega 6) Enbart DHA utgör runt 11% av hjärnans torrvikt. En annan mycket betydelsefull omega3 fettsyra kallas EPA (eikosapentaensyra; 20:5 omega 3). Denna finns i mindre mängd men skall ha en mycket betydelsefull roll i omsättningen av DHA och arakidonsyra och för viktiga mekanismer, som motverkar skadlig inflammation. DHA finns dels i hjärncellernas cellmembran, i kopplingen mellan nervceller (synapserna) och i nervcellernas isolerande myelinskidor. DHA skall alltså ha en mycket stor betydelse för hjärnans uppbyggnad. Dessutom också genom omvandling till NPD1 (neuroprotektin D1), betyder ”nervskyddande ämne”. Denna påverkar olika gener av betydelse för cellers åldrande och död (s k apoptos) och ger också genom motverkad inflammation en ökad cellöverlevnad.

Därigenom skulle DHA och neuroprotektin vara till skydd mot olika hjärnsjukdomar som Alzheimers demens, åldersberoende makuladegeneration ( sk gula fläckensjuka som ger blindhet för skarpt seende och färger). Flera faktorer medverkar till skada på gula fläcken som rökning, viss form av ärftlighet, mycket påverkan av starkt ljus, brist på skyddande s k antioxidanter( finns t ex i kostens färgrika grönsaker) jämte brist på omega 3 fettsyrorna EPA och DHA. Det lär då enl artikeln finnas visst vetenskapligt stöd för att omega 3 i form av rikligt fisk och fiskolja i kosten skulle kunna bidraga att förebygga denna vanliga orsak till synskada.

Bland barn förekommer enl uppgift tillståndet ADHD i upp till 5-10% med symtom som ouppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Man har ofta hos dessa barn mätt låga fettsyremängder i röda blodkroppar, vilket lär spegla en för låg halt i hjärnceller av EPA, DHA och arakidonsyra. Enl artikeln finns studier som tyder på god verkan av behandling vid detta tillstånd med en EPA-rik fiskolja benämnd eyeQ. Vetskap om dessa fettsyrors betydelse i hjärnceller kunde stärka trovärdigheten i detta fynd.

Under den sista tredjedelen av havandeskapet vecka 26-40 sker en kraftig ökning av antal hjärnceller och särskilt DHA ansamlas snabbt i dem. Vid födseln utgör DHA c:a 9 % av totala fettsyremängden i hjärnbarken vilket ökar till pubertetens slut till 15 % Man har vidare beräknat att mellan 2-8 % av hjärnans DHA dagligen om- och ersätts i metabolismen. Den s k halveringstiden för DHA i hjärnan lär var 33 dagar, vid jämviktstillstånd i kostens tillförsel av fettsyran alfa-linolensyra (ALA; 18:3 omega 3).

Sålunda tycks omega 3 och även omega 6 (t ex arakidonsyra) vara av stor betydelse i en normal uppbyggnad av hjärnan och även i dess funktion och verkningssätt.

Omega 3 syran DHA är särskilt viktig för hjärnans uppbyggnad och struktur, EPA för hjärnans sätt att arbeta. Omega 6 lär finnas i vår nutida kost i tillräcklig mängd, medan man på senare tid synes rekommendera tillägg i form av fiskolja på grund av förändringar i kostens kvalitet och halt beträffande omega 3 under senare år enligt ny kunskap. Omega 3 fettsyrorna kan tänkas vara allmänt skyddande för hjärnan genom förbättrad läkning vid skador eller påfrestningar av ett flertal olika slag.

Emellertid är det sannolikt ännu mycket att lära om omega 3 fettsyror innan ovannämnda gynnsamma fynd beträffande behandling blivit bekräftade vetenskapligt av andra studier och så blivit helt vedertagna.

Under havandeskap och amning lär i förebyggande syfte särskilt DHA och i någon nån arakidonsyra kunna behöva tillföras. En särskilt utformad fiskolja med hög renhet skall vara ”Mumomega Pregnancy” (= omega för havandeskap) med 300 mg DHA dagligen i kapselform för havande och ammande kvinnor. Därefter anses EPA-rika fiskoljor vara viktigast.

Finns då några avigsidor, biverkningar av omega 3 preparat som fiskolja? Omega 3 ger ökad blödningsbenägenhet,( främst vid dos över 3 g )om dagen och om man har behandling med preparat för ”förbättrad cirkulation” eller ”mot proppar”, ”blodförtunnande” så kan det vara fråga om medel som ger ökad blödningsrisk. Man bör i så fall rådfråga sin läkare. Detsamma gäller patienter med känd hjärtsjukdom, då omega 3 kan verka antiarrytmiskt, vilket kan innebära risker vid hjärtsvikt. Diabetes och vissa former av höga blodfetter kan också vara en anledning till förfrågan. Risker kan bl a vara dosberoende. Som i andra medicinska sammanhang gäller alltså att given dos skall vara den rätta, och allmänt gäller att om man ej är frisk, och om man är patient på läkarmottagning, bör man ta upp frågan om behandling och dos av omega 3 med sin doktor, eller vid PKU sin dietist.

Liksom fisk kan innehålla föroreningar som tungmetaller och miljögifter finns de också i fiskolja, för vilken det finns låga s k gränsvärden. Det finns även vissa reningsmetoder som skall ge utomordentligt rena produkter. Det lär t ex gälla Mumomega Pregnancy för havandeskap och amning och fiskoljan eyeQ. Flera skäl talar alltså för att om fiskolja skall ges, bör dosen vara av lämplig oskadlig storlek, och vara ett komplement till en god kosthållning som främjar tillgång på omega 3.

I första hand bör man då söka tillgodose sitt behov av omega 3 med en omväxlande kost. Vid pku där kött och fisk är uteslutet kan rapsolja, bladgrönsaker, spenat, mangold och grönkål vara källor till fettsyror. T ex kiwi lär innehålla 62% omega 3 och lingon 49%.

Man kan dock vid en sträng PKUdiet vara mer utsatt än normalt för brist på omega 3 och aminosyre- tillägget passar ej helt väl för berikning med fettsyror. Det synes då kunna vara rimligt och lämpligt med ett tillskott av omega 3 vid PKU. Denna fråga bör man emellertid dryfta med sin PKU-dietist och läkare.

I Fenylventilen har vi tidigare haft artiklar i detta ämne som –05 ”Om behovet av fettsyror i kosten”, läs gärna också denna. Upplysningar kan också erhållas på nätet under http://en.wikipedia.org/wiki/Omega-3